G-code

Det är en svår grej, antagligen tt av dom svåraste stegen att ta i sitt liv. Möta skamen...
Det finns rätt många därute som jag skadat pga min "sjukdom" och vissa av dom kommer jag nog aldrig ens komma på att jag ens sårat.
Jag håller dock just på att lista upp dom jag känner verkligen är värd en ursäkt och en förklaring för mina ibland ganska elaka beteenden.

Högst upp på den listan står DU, som engång var min bästa vän. Jag vände dig ryggen för att du inte ville höra på mina varnande ord ang din livsstil. Som om din livstil vore min sak! Jag kunde inte nöja mig med de stunder du och jag delade, utan jag ville även kontollera det som jag ansåg var ett dysfunktionellt beteende i ditt liv. Som att det vore upp till mig att "fixa" dig och dina problem.
Fel vart allt i slut ändan, för trots allt så led jag inte särskilt av just det jag kan kalla ditt "dys". Utan det var ditt och inte mitt! Visst mår man dåligt av att en vän mår dåligt och vill hjälpa till men det får inte gå överstyr så som det faktiskt gjorde.
Du är och har alltid varit en bra och fin människa, lite av en ängel. Kanske just därför jag hakade upp mig på dina "sämre" sidor? Jag ville trycka ner dig lite! Inte för din skull utan för min, för min taskiga själkänslas skull.

Snart ska jag ta tag i dig så var beredd, låt mig få be dig om ursäkt.
God tag den om du vill och räcker den inte för det jag gjort så är det så det är.